Att det finns många kreativa personer som skapar mönster och vackra kreationer är det ingen tvekan om.
Men de allra flesta ser vi aldrig i media eller andra offentliga sammanhang.
Det vill ändra på och sätter därför skapande personer i rampljuset.
Heidi Hug Bergsten
Årets stickare 2012 Heidi Hug Bergsten (i mitten) tillsammans med Elisabeth Magnusson från garnbutiken Tant Thea (till vänster) och Mia Karlsson från KNITBAG (till höger)
Vi korade Heidi Hug Bergsten till ”Årets stickare 2012” i samarbete med Allers veckotidning och garnbutiken Tant Thea.
Heidi bor i Östersund i en stor familj med 7 barn, 6 egna och en bonus son. Hon är utbildad textillärare, arbetar just nu i Särskolan och utbildar sig till speciallärare.
Nyfikna som vi är på Heidi och hennes stickintresse bad vi henne berätta lite hur det hela började och hur hennes förhållande till stickning är idag:
Jag var hemma hos mormor och hon lärde mig att sticka när jag var 8 år. Hon hade ett par blå metallnålar med ett kaninhuvud på. Sticknålarna ärvde jag och har kvar än i dag. Jag har lärt mina döttrar att sticka på dem också. Både min mormor och min mamma har alltid handarbetat mycket. Jag stickade mig igenom hela grundskolan och gymnasiet. Mina lärare var toleranta och lät mig sticka på lektionerna när jag hävdade att jag koncentrerade mig bättre när jag stickade.
Mitt förhållande till stickning har alltid varit en källa till avkoppling för mig. När jag är stressad så kopplar jag av när jag tar mig en stickstund och gärna framför teven. Jag har alltid sagt att stickning är min terapi. I en tidning läste jag en gång att det monotona arbetet med tex stickning sätter igång kroppens må bra hormoner så det finns tydligen vetenskapliga belägg för det också.
Genom åren har jag hållt på med allt, sytt, tovat, broderat, tygtryck mm. men jag har alltid stickat mest.
Finns det något som du tycker är svårt med stickning, eller som du inte kan tänka dig att sticka?
Jag tycker nog inte att något är svårt för jag brukar prova tills jag klarar av det. Jag är envis av mig och utmanar hela tiden mig själv. Samma sak flera gånger vill jag inte göra. Det blir tråkigt!
Du gör egna mönster. Hur blir de till och hur många har det blivit?
Det startar med en vilja att skapa något nytt som jag själv skulle vilja ha. Oftast skissar jag upp en modell, ritar ner ett diagram på mönstret och stickar mig sedan igenom mönstret samtidigt som jag räknar ut hur jag ska göra och skriver ner det. Ibland har jag använt ett ritat mönster som jag konstruerat utifrån olika storlekar och måttat efter det. Jag har tappat räkningen på alla mönster jag har gjort eftersom att jag inte alltid skriver ner mönstret utan bara stickar ett exemplar av vissa modeller för att ha de själv. Jag har alltid både gjort egna mönster och använt färdiga under alla år jag stickat.
Var hämtar du din inspiration ifrån?
Det har varit lite olika. Jag har inspirerats av gamla folkdräktsjackor med vadmalsliv och stickade ärmar, eller något mönster jag hittat på ett föremål tex. medeltidsbonaderna på Jamtli museum i Östersund. I från Laxsjö, en by i Jämtland, där jag bodde tidigare har jag vidareutvecklat ett gammalt mönster från en stickad strumpa och gjort vantar och en tröja av folkdräktsmodell.
Alla sätt att sticka på är roliga. Jag har provat på många. Tvåändsstickning tex. är jätterolligt. Jag försöker hela tiden att utveckla mitt stickande genom att hitta nya saker att prova på. Alpaka, merino ull och silke är favoritmaterialen.
Hur skulle du beskriva de alster du designat själv och finns det någon vision med din design?
Klassiskt, ursprungligt med rötter bakåt i tiden. Jag skulle vilja jobba mer med design och utveckla den sidan mer. Just nu har jag inte tid för jag både arbetar och läser på universitet samtidigt, men det vore kul.
Du fick motta 2012 års utmärkelse som ”Årets Stickare”, hur var det?
Det var en stor överraskning och jätteroligt. Min man nominerade mig och jag blev lite chockad när Allers ringde upp. När det gäller stickningen så stickar jag på som förut. Har många ollika idéer och projekt på gång. Just nu stickar jag på en sjal av garnet som jag fick i pris från Tant Thea. Ett underbart garn Manos Silk Blend.
Vi är så glada att du bjuder på ditt mönster ”Hjärtevantar”, hur kom det till?
Jag gillar enkla mönster med en liten detalj på. Det är ett par vanliga vantar, men resåren är dekoativ. Grått är vackert, särskilt om man kombinerar det med rött. Garnet till vantarna kommer från Jämtland och jag har själv varit med och sorterat ut ullen, kört det till spinneriet och sedan vidare till Yll och Tyll i Uppsala som säljer det. Garnet heter Jämtlandsull och ullen kommer från fårgårdar i Jämtland. Det går bra att använda annat tretrådigt garn också till vantarna.
Vill du följa Heidi och hennes stickningsäventyr kan du göra det på hennes blogg: Sticktokig
De här vantarna fanns med som gratismönster. Du kan hitta mönstret på hjärtevsntarna i min blogg.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar